lördag 28 september 2013

Prolog

Mitt liv var ett helvete. Eller, snarare min död.
Jag kunde inte återvända för att hälsa på. Jag kunde inte träffa någon i andevärlden. Jag kunde inte göra någonting! Det enda jag tänkte på var min familj. På Moo och Leon, på Peach och Maya, på Bamboo och Ryan, på Ray. På Caramel och Angelo. På Oz och Qui. På Bronze. På Hazzlenut och George och Karanga. På Peachs framtida barn. Ett barn som jag aldrig skulle få träffa...
Jag gjorde vad som helst för att komma ifrån det där.
Marí erbjöd mig en möjlighet, och jag tog den, tyvärr... Nu finns det ingen återvändo.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar